Nu har jag varit hemma i över en månad och Charlaine känns ganska långt borta i tiden. Jag trivs med att vara tillbaka till resten av familjen. men jag försöker verkligen hela tiden att bromsa mig själv för att inte komma in i ekorrhjulet igen...men det är svårt. Jag började jobba efter en vecka och förutom att det är en massa nytt folk så var det väldigt bekant. Kändes inte som om det var 2 år sedan sist...jag jobbade ju en månad när Göran och Pontus seglade över Atlanten och jag var hemma med tjejerna i Sverige.
Jag var efterlängtad hemma; det kändes verkligen. Göran har kämpat på med att vara ensamstående i drygt 7 månader. Att hinna med allt... och han säger att det har varit nyttigt för honom också.
Vädret hemma har varit regn och gråväder i tre veckor men nu sista veckan har det varit toppenväder med sol och minusgrader. Inte mycket snö har jag sett men en massa frost så det har faktiskt varit en vit jul och nyår.
Jag har skrivit ner vad som hände de sista dagarna i Nya Zeeland....det blev en hel del friluftsliv!
Och kanske det blir en bok av denna resa nån dag....jag har ju en del underlag nu!
Pontus befinner sig i Whangerei på Nordön och bor på båten. Vi hör inte så mycket av honom. Han har fullt upp med att göra klart båten... lite smågrejjor som behöver snyggas till. Och han har ju aldrig haft problem med att få nya vänner! Så han är ofta ute på olika grejjor. Ni som har Facebook kan söka honom där... han lägger in bilder där. Hans mailadress finns på sista sidan.
Planen nu är alltså att sälja båten och sen sticker Pontus vidare och eventuellt kommer han hemåt till sommaren...men man vet aldrig!
